Radioprognoser är ungefär lika exakta som väderleksförutsägelser. Dåliga konditioner och ute regnar det. Trots löften om bra förbindelser och solsken. Men statistiskt sett är de riktiga! Och en viss nytta kan man alltså ha av dem.

Radioprognosen i QTC
 

Tabellen visar sannolikheten att få förbindelse för amatörbanden på kortvåg och varannan timme. (02-24) GMT. Hela tabellen kan laddas ner som PDF-dokument.

Sannolikheten anges i procent. "9" betyder 90-100%, "8" 80-89%,... "2" 20-29%. "1" 10-19% och "0" 5-9%. Mindre än 5% markeras med "." (":" för timmarna 08 och 18). 

Radioprognosen i QTC görs med rättesnöret i branchen Icepac. Föregångaren hette Ioncap och skillnaden är egentligen att Icepac är lite duktigare på höga latituder. Båda versionerna ingår i diverse andra program. Det Windowsanpassade Voacap för att nämna ett.

Det som presenteras i QTC bygger på en körning i dos-miljö. Programmet styrs av en kommandofil och det enda som behöver ändras från en månad till nästa är månadens nummer och solfläckstalet.  Det senare hämtas från SIDC i Bryssel och ser ut så här under 2004.

Metod            SM    CM

2004 januari     52    58

     februari    50    57

     Mars        49    55

     April       48    54

     Maj         46    53

     Juni        45    52

     Juli        44    51

     Augugusti   42    50

     September   41    49

     Oktober     39    48

     November    38    47

     December    36    47

2005 Januari     35    46

     Februari    33    45

En liten beskrivning av metoderna SM och CM i form av en engelsk läsövning

SM : SIDC classical method: based on an interpolation of Waldmeier's standard curves; the estimated error ranges from 7% (first month) to 35% (last month).

CM : Combined method: the combined method is a regression technique coupling a dynamo-based estimator with Waldmeier's idea of standard curves.

First month ovan är 6 månader före aktuell månad, last month 10 månader efter aktuell månad. Till radioprognoser används alltid värden enligt SM, den klassiska metoden. Övriga indata är:

- Longitud och latitud för varje sträckas ändpunkter

- Sändareffekt

- Antenn (isotrop)

- SNR (12 dB SSB 2.1 KHz)

- Brus (148 dB = dagens störda miljö)

Ut kommer en fil på ca 300 Kbyte som efter ett varv i ett plockprogram reduceras till 4 Kbyte, snyggas till i Word och blir det som presenteras i QTC. Så här kan ett litet hörn av prognosen se ut:

         1.8 MHz       3.5 MHz

Tid/     000011111222  000011

   /GMT  246802468024  246802

UA1      54o:...25666  662o..

SM 750   653o..o36665  645311

SM 1000  552:...25676  6541o1

Överst hittar du alltså nio band från 1.8 till 28 MHz. En kolumn per band. På de två följande raderna ser du vilken timme det handlar om (02, 04,..,.., 22, 24). För varje band kan du sedan se sannolikheten att få förbindelse till ett visst prefix vid en viss tid.  Sannolikheten ges som en siffra mellan 0 och 9 och tolkas på följande sätt:

. eller :      Mindre än 5 %

o                    5 till 9 %

1                  10 till 19 %

2                  20 till 29 %

o.s.v. till

9                  90 till 100 %

Det är alltså ganska lätt att se vilket band du bör välja vid en viss tid och på en viss sträcka. Är sannolikheten under 5% står det en punkt på raden. För att underlätta läsningen byts punkten mot ett kolon vid kl 08 och 18.

I några fall visas även den långa vägen och prefixet har då fått tillägget -L. 

"W" och "E" efter Antarktis betyder västra och östra delen. 

"N" och "S" efter de svenska sträckorna betyder "mitt i norra resp. södra delen av Sverige".

Följande sträckor används i radioprognosen. Ett "L", t ex KH6-L, betyder att prognosen avser den långa vägen.

5H        59.35N 18.00E   7.00S  39.22E
9H        59.35N 18.00E  35.80N  14.50E
A4        59.35N 18.00E  23.62N  58.63E
DU        59.35N 18.00E  14.57N 121.0W
EA8       59.35N 18.00E  28.13N  15.47W
EL        59.35N 18.00E   6.35N  11.00W
F         59.35N 18.00E  48.85N   2.33E
FG        59.35N 18.00E  16.00N  61.72W
JA        59.35N 18.00E  35.68N 137.7E
KH6       59.35N 18.00E  21.32N 157.8W
KH6-L     59.35N 18.00E  21.32N 157.8W
LU        59.35N 18.00E  34.22S  58.50S
OA        59.35N 18.00E  12.10S  76.92W
OD        59.35N 18.00E  33.58N  35.50E
PY        59.35N 18.00E  15.82S  47.65W
T2        59.35N 18.00E   8.50S 179.2E
UA1       59.35N 18.00E  55.75N  37.62E
UA9       59.35N 18.00E  55.00N  83.05E
VK2       59.35N 18.00E  33.52S 151.1E
VK2-L     59.35N 18.00E  33.52S 151.1E
VK6       59.35N 18.00E  31.56S 115.5E
VU        59.35N 18.00E  28.67N  77.22E
W2        59.35N 18.00E  40.67N  73.97W
W4        59.35N 18.00E  28.00N  82.00W
W6        59.35N 18.00E  37.75N 122.4W
XE        59.35N 18.00E  19.47N  99.15W
YB        59.35N 18.00E   6.28S 106.8E
ZL        59.35N 18.00E  41.28S 174.8E
ZL-L      59.35N 18.00E  41.28S 174.8E
ZS        59.35N 18.00E  25.72S  28.27E

"AntarktW" och "AntarktE" betyder västra resp. östra Antarktis.

AntarktW  59.35N 18.00E  64.80S  64.17W
AntarktE  59.35N 18.00E  77.45S 166.4E

"N" och "S" betyder mitt i norra resp. södra halvan av Sverige.

Efter SM står sträckans längd i kilometer!

SM 250 N  66.48N 20.35E  64.55N  17.40E
SM 250 S  59.95N 15.13E  57.68N  14.07E
SM 500 N  67.37N 21.55E  63.33N  16.73E
SM 500 S  60.43N 14.60E  55.90N  14.18E
SM 750    65.37N 16.00E  58.63N  16.00E
SM 1000   66.50N 16.00E  57.50N  16.00E

Copyright © Stig Boberg SM5IO