Myter inom amatörradion

 
Bertil Lindqvist, SM6ENG, tog sitt amatörradiocertifikat 1968 och har sedan dess varit aktiv inom frekvensområdet 1.8 MHz till 10 GHz. 

Om Bertils bakgrund kan nämnas att han har drygt 30 års erfarenhet från främst Ericsson-koncernen som konstruktör, projektledare och metodutvecklare för bl.a. radarsystem, telekommunikationssystem och utprovning av satelliter. Vidare har han anlitats för uppbyggnad av TV-studio bl.a. Bingolotto, med fokus på att undvika jordströmmar och störningar mellan förbrukarna ljud, bild och belysning. 

Under sin utbildning arbetade Bertil som operatör på Råö Rymd- observatorium och han har fortfarande kvar ett visst intresse för astronomi och relaterade frågor. 


Bertil Lindqvist, SM6ENG, har funderat mycket över myterna inom amatörradiovärlden. Här har han sammanställt och kommenterat ett antal av de myter och missförstånd han tycker är vanligast förekommande. I några fall medverkar Bengt Lundgren, SM6APQ som författare.

Läs mer...

Nej, en antenn kan ha nästan ha vilken elektriskt längd som helst bara vi klarar av att anpassa matningen. Men om vi gör antennen kort i förhållande till våglängden så sjunker verkningsgraden. En kort antenn ger en låg strålningsimpedans.

Läs mer...

Om man använder en antennanpassningsenhet mellan sändaren och koaxialkabeln till antennen så tar man INTE bort ståendevågen på koaxialkabeln när man stämmer av. Visserligen blir det nu anpassning mellan sändaren och antennanpassningsenheten men observera att det fortfarande är lika mycket ståendevåg kvar på kabeln mellan antennanpassningsenheten och antennen och att det nu tillkommer additionsförluster i kabeln.

Läs mer...

En 50 ohms koaxialkabel, t ex RG213/RG58 är inte 50 ohm i sig själv! Kabeln är ju "bara ett stycke tub av metall inneslutande en något klenare innerledare". Tag en ohm-meter och mät mellan innerledare och skärm och instrumentet visar "oändligt". (Här spetsar vi till påståendet en aning). En 50 ohms kabel mäter alltså inte 50 ohm med en ohm-meter, men om en 50 ohms last (antenn eller dummy load) ansluts i ändan på en RG213 blir SVF 1:1.

Läs mer...

Man får inte sämre ståendevågförhållande, SVF,  p.g.a. av att man använder koaxialkabel med höga förluster, t.ex. RG58 istället för RG8. Det är precis tvärtom!  Om det är höga förluster i koaxialkabeln så kommer ståendevågmätaren att visa ett bättre värde nere vid stationen än om man mäter vid antennen.

Läs mer...

Om man kör med en öppen feeder till t.ex. en dipol och anpassar denna till stationen med en riktigt gjord antennanpassningsenhet så fungerar INTE feedern som antenn. (Välj INTE en anpassningsenhet med balun på utgången!). Strömmarna i feederns ledare går åt var sitt håll och fälten tar därför ut varandra. 

Läs mer...

På 80 och 160 m har nästan alla sina dipoler på en höjd som är mindre än ½ λ (λ = våglängd) över marken varför det inte är så meningsfullt att tala om riktningsverkan. Vid strålningsvinklar högre än 45 grader får man inte något ordentligt minimum i dipolens längdriktning – d.v.s. en lågt sittande dipolantenn har ingen riktningsverkan – den blir i stort sett rundstrålande.

Läs mer...

Nej! – Låt oss nu en gång för alla ta död på myten att G5RV är en multibandantenn. Hör och häpna, det står t.o.m. i ARRL handbok att G5RV är en multibandantenn - vilket är helt fel. Jag påstår att om G5RV är en multibandantenn så är alla dipoler multibandantenner.

Läs mer...

Vid låga frekvenser, långvåg till kortvåg, resulterar en dålig verkningsgrad i antennen i en betydlig större försämring för sändning än för mottagning. Antag att vi har en förkortad antenn som vi lyckats anpassa, t.ex. en 2 m lång mobilantenn för 80 m. Ju mer vi förkortar en antenn desto sämre blir verkningsgraden.

Läs mer...

En vanlig uppfattning är att det är ståendevåg som ger RF-problem i utrustningen och även orsakar störningar. Det är snarare tvärtom. Om vi har hög ståendevåg så kommer vi att elda upp mer effekt i kabeln och då går det ut mindre RF som kan orsaka störningar. Det är obalans i antennsystemet som ger dessa problem och inte ståendevåg i sig själv.

Läs mer...

Ibland hör man uttalanden liknande rubriken på banden. Detta ämne är inte lätt och många radioamatörer har en viss tendens att försöka förenkla ståendevåg till något enklare än vad det i verkligheten är. Det finns många missuppfattningar om ståendevåg och vi rekommenderar den intresserade att läsa litteratur i ämnet. Mätning av SVF är också ett område som förtjänar ett kapitel för sig. Vi tar bara upp de väsentligaste aspekterna nedan och gör inte anspråk på att täcka allt.

Läs mer...

Det finns olika budskap och uppfattningar om baluner och man kan uppleva dessa som motsägande. Troligtvis bottnar detta i missförstånd. Det handlar alltså inte om balun eller icke balun, utan om i vilka sammanhang det är lämpligt att använda en viss typ av balun och när det inte är lämpligt att använda en viss typ av balun. 

Läs mer...

Många påstår att om man lyssnar på en svag signal som störs av knäppar från elstängsel, splatter eller liknande, så hjälper det att dra ner RF-gainet i mottagaren. Att generellt påstå att man ökar signal/brusförhållandet genom att dra ner RF-gainet är felaktigt eftersom man även drar ner den nyttiga signalen lika mycket, d.v.s. signal-/brusförhållandet blir inte bättre av detta. Med brus avser vi alla typer av signaler som inte är nyttosignalen.

Läs mer...

Inget kan vara mer felaktigt! Rören eller röret i ett slutsteg kan betraktas som en växelströmsgenerator med ett inre motstånd på t.ex. 2500 ohm (beroende på rörtyp, effekt etc.). Pi-filtret (vridkondensator -  spole - vridkondensator) kommer nu att omvandla (transformera) 2500 ohm till 50 ohm (lasten).

Läs mer...

Jag har gjort några mätningar med anledning av Jørgens OZ7TA artikel i QTC nr 8/2006. PL-259 kontakten har varit föremål för diskussioner åtskilliga gånger och man har enligt min mening ofta överdrivit problemet med att den inte håller exakt 50 ohms impedans. Ytterligare en anledning till mina mätningar är att jag fick tillfälle att använda min nyanskaffade analysator miniVNA där jag kör med programvara gjord av AC6LA.

Läs mer...

Det finns många myter eller kanske skall vi kalla dem för missuppfattningar om varför och hur man jordar sin utrustning. Detta är kanske inte så konstigt eftersom jordningsproblematiken är mer komplicerad än vad många tror. I denna artikel belyser jag bara några de viktigaste aspekterna och ger en del förslag till konkreta åtgärder/lösningar. 

Läs mer...

Denna myt handlar om att många sändareamatörer ofta tillmäter markvågen större betydelse än vad den har. Vidare så behandlar den en del begreppsförvirringar. Jag har själv haft problem med detta men jag skall försöka bena ut en del begrepp som kanske skingrar dimmorna eller åtminstone väcker medvetenhet om att man bör precisera sig när man använder ordet markvåg.

Läs mer...

Det här med antenner och transmissionsledningar är svåra ämnen som dessutom försvåras ytterligare genom att det på olika sätt sprids påståenden som är direkt felaktiga. Ibland utelämnas viktig information eller så tummas det på naturlagarna, kanske i bästa avsikt att försöka ”förenkla” och hjälpa läsaren att "förstå" sammanhangen.

Läs mer...

Ibland ser man artiklar eller annonser om antenner där man påstår att vissa typer av antenner är särskilt ”tysta”, d.v.s. de: 

• tar inte upp så mycket störningar vid mottagning 

• ger färre störproblem vid sändning 

Sådana påståenden förekommer både radioamatörer emellan och i reklam från antenntillverkare.

Läs mer...

Joomla templates by a4joomla

Vi använder cookies för att förbättra våra webbsidor och din upplevelse när du använder dem. Cookies som används för den nödvändigt funktionaliteten för dessa webbsidor har redan blivit satta.
Läs mer om cookies och vad vi använder dom till i vårt policydokument (länk till dokumentet).

  Det är ok med cookies från den här webbplatsen.
EU Cookie Directive Module Information