ESR:s årsmöte avhölls 2010-03-27 på Ängelholms Flygmuseum, som är beläget på f d Kungliga Skånska Flygflottiljen F10 i Barkåkra utanför Ängelholm. Totalt 33 medlemmar hade hörsammat kallelsen. Förmiddagen inleddes i sedvanlig ordning med incheckning och fika. Förutom frallor och kaffe, som ESR stod för, så hade Morgan SM6ESG bullat upp med några lådor radioskrot där allt var gratis, utom ett fläktförsett kylflänspaket som kostade en mindre slant. En del medlemmar roffade åt sig mer än andra och det mesta fick nya ägare.
Fr v Thomas SM7DLF sekr, Bengt SM7EQL ordf och Jan-Ingvar SM7OHL kassör
Strax efter halv elva hälsade ordförande Bengt SM7EQL alla hjärtligt välkomna och förklarade årsmötet öppnat. Ordförande, sekreterare och kassör valdes om. Undertecknad, Hans SA7AUY, valdes som ny ersättare i styrelsen efter Staffan SM7DQW (SK).
Under punkten övrigt tog Göran SM7DLK upp vår hemsida (www.esr.se) till diskussion och undrade om det inte var dags att börja fundera på en modernare layout och tätare uppdateringar. Bengt meddelade att styrelsen funderat i samma banor en tid och menade att frågan var viktig. Greger SM7JKW och Harry SM7PNV anmälde sig som frivilliga att utarbeta en alternativ lösning och lämna ett förslag till en mer ändamålsenlig och modernare hemsida. Mötet tackade de båda för det goda initiativet att ställa upp frivilligt.
Diskussionerna fortsatte om medlemsbladet ESR Resonans. Mötet ansåg att artiklarna som hittills publicerats har varit av hög kvalitet och på en bra nivå med lagom spridning inom flera viktiga teknikområden. Så vi kan alla konstatera att den tid och det arbete som artikelförfattarna ställer till förfogande verkligen uppskattas av medlemmarna. Då några känsliga eller kontroversiella frågor inte fanns att ta ställning till klarades formaliteterna av på en dryg halvtimma. Bengt tackade för ett bra möte och förklarade årsmötet avslutat.
Därefter tog Morgan SM6ESG över och inledde med att berätta om en hembyggd mätförstärkare för att lyssna på t ex det bredbandiga LF-brus som spänningsregulatorer orsakar men som kanske inte alla gånger uppmärksammas. Lågbrusig spänningsmatning är särskilt viktigt att åstadkomma i samband med oscillatorer som måste ha lågt fasbrus eller i andra sammanhang där brus och störningar på matningsspänningen måste minimeras. Som avslut på presentationen av mätförstärkaren demonstrerade Morgan hur spänningen från en vanlig linjär 12V nätdel hördes.
Morgan SM6ESG
Allt brus som Morgan har lyssnat till under lång tid har orsakat mycket huvudvärk, så efter att ha förbrukat en hel tub med Treo, byggde Morgan in mätproben i den tomma Treotuben. Mätproben anslöts till olika punkter både före och efter en 7812-krets samt efter den berömda Wenzelkopplingen, som många audiofantaster använder i sina lågbrusiga förstärkare. Skillnaden var enorm och det var säkert många som fick sig en ordentlig tankeväckare efter det. Mer information om Wenzel-kopplingen finns på: www.wenzel.com/documents/finesse.html
Nästa projekt på blädderblocket blev Morgans nya 144 MHz transceiver. Apparaten är uppbyggd i moduler med komponenter från både den egna skrotlådan och från andras skrotlådor. VFO:n är av Franklin-typ och svänger på c:a 18MHz. Hjärtat i mottagaren är radiokortet från en IC202, som har gott rykte om sig att vara en bra konstruktion. Projektet var kommet halvvägs med all mekanik avklarad. Tanken med apparaten är att den skall användas som grundstation för övriga UHF- och mikrovågsband genom att koppla till ett helt paket befintliga transvertrar upp till 24 GHz. De olika byggstenarna granskades av mötesdeltagarna, inte minst av Thomas SM7DLF och Bjarne SM7FBJ.
Bjarne SM7FBJ granskar mekaniken till VFO:n.
Vid middagstid dukades det upp med tre rejält tilltagna smörgåstårtor från Peggys i Löddeköpinge, vilket garanterade att alla skulle kunna svänga flera gånger och därmed bli ordentligt mätta och belåtna.
Eftermiddagens föredragsblock inleddes av Leif SM7NCI som visade några av sina senaste hembyggen. Leif berättade att han gillade att fördjupa sig i radioapparaters design och de små detaljernas utseende. Vi fick bl a se en hembyggd 10W transceiver för 80m där stor omsorg ägnats åt apparatlådans konstruktion i pansarträ och målningen i passande militära färger.
Leif visade även en direktblandande mottagare i en klarlackad trälåda.
Henrik SM7ZFB tog vid med att visa sin egentillverkade labkitpärm med ytmonterade komponenter. Innehållet samlat i speciella plastfickor i en A4-pärm omfattade massvis av motstånd i 0805 och 0603 i E96-serien samt en stor samling kondensatorer och en del andra SMD-komponenter. En annan sak som också rönte minst lika stort intresse var förevisningen av John Schröders s k enhetschassi som alla hans konstruktioner i Radiobyggboken och Kortvågshandboken från 60-talet baserade sig på.
Chassit är en sinnrik konstruktion som lämpar sig väl för diverse experiment med rörbestyckade apparater. Förborrade hålbilder passar till de vanliga 7- och 9-poliga rörsocklarna liksom de 8-poliga oktalsocklarna. Om intresse finns, så kan Henrik plocka fram både lab-kit med SMD-komponenter och laserskurna enhetschassin för ESR:s medlemmar till ett amatörvänligt pris.
Olle SM6VSZ informerade om det 3:e SAQ-mötet, med ämnet Flygradiokommunikation, som kommer att avhållas på Grimeton Radio 2010-08-07. ESR medverkar även i år med ett antal teknikseminarier tillsammans med representanter från bl a FRA och Försvarsmakten.
Underteckand, Hans SA7AUY, informerade kort om museet på F10 som drivs av F10 kamratförening. Alla flygintresserade är välkomna att bli medlemmar. Villkoren för medlemskap har förändrats över tid. Från början kunde endast anställda få medlemskap. Senare utökades det till familjemedlemmar till anställda.
Motor RM2B med EBK, De Haviland Ghost 50
Under 90-talet togs nästa steg då värnpliktiga vid F10 kunde bli medlemmar och sedan 2004 är det öppet för alla flygintresserade. 1980 var jag värnpliktig flygplansmekaniker vid F10 och blev medlem 2004. Martin SM7JLM, som arbetat på F10 tills flottiljen lades ner, informerade om bygget av flygsimulatorn som blivit en stor framgång. Nuvarande simulator använder tre projektorer för att skapa realistisk omvärldsgeografi. En vanlig datorskärm framför föraren används för att simulera flygplanets instrumentpanel. Bl a kan man flyga J35 Draken med dess speciella instrumentering. Martin och ett antal flera medlemmar, håller på att bygga nästa simulator. Den är baserad på en verklig framkropp från en J35 Draken och är en skrotad ”riktig” simulator från någon flottilj. Dock är den rensad på ”allt” och måste föres med nya styrsystem, mätvärdesomvandlare, datorer, m.m. och kommer att bli en simulator långt utöver det vanliga.
Efter några intensiva men intressanta föredragstimmar beviljades en kort bensträckare tills guiden, Åke Palm, tog över för rundvandring i museet. Åke började med att berätta om händelser under 2:a världskriget, då F10 sattes upp vid Bulltofta, utanför Malmö, 1940. Det första riktigt egna flygplanet blev Reggiane Re 2000 från Italien, som blev J20 i Flygvapnet. Leveranserna inleddes i mars 1942 och avslutades februari 1943 då 60 flygplan levererats. Re 2000 var av usel kvalitet. Det var konstruerat för endast 7,5 timmars flygtid! När J20 började ta slut, tog F10 för givet att man skulle få nya amerikanska Mustang som ersättning. Men valet blev istället J22, som togs fram av Flygförvaltningens flygverkstad samt centrala verkstäderna i Arboga. På museet finns ett av tre bevarade exemplar i världen.
Henrik SM7ZFB får instruktioner av Hans SA7AUY
Även om Bulltofta var flottiljens hemvist så var flygplanen under längre perioder utplacerade på de skånska krigsflygfälten i Rinkaby och Eslöv. Fram till andra världskrigets slut hade man gjort över 28000 starter och hundratals främmande flygplan hade avvisats eller lotsats ner på svenska flygfält. 1945 flyttade F10 till Barkåkra utanför Ängelholm. 1951 ersattes J22 av SAAB J21R, som var J21 konverterad till jet-drift eller rea-drift, som man sa på den tiden (R betecknar rea-drift). Bara ett knappt år senare ersattes J21R av J28 ”Vampire” från engelska De Haviland. 1953 ersattes J28 av SAAB J29 ”Tunnan”. 1963 ersattes 2:a divisionens J29 av Hawker J34 ”Hunter”. 1964 ersattes alla J29 och J34 av SAAB J35 ”Draken”. F10 använde sedan olika versioner av Draken i 34 år! 1993 fick 1:a divisionen SAAB AJS 37 ”Viggen” och 1999 fick F10 sina första SAAB JAS 39 ”Gripen”. Man investerade 300 miljoner kronor i nya hangarer, m m för att möta de nya kraven för att kunna operera med Gripen. År 2000 fattades beslut om nedläggning av F10. 2002 lades F10 ner.
@
