Vad gör en radioamatör?

De olika inriktningarna inom amatörradion bildar en mycket mångfacetterad totalbild. Man kan mycket grovt indela verksamheten inom amatörradio- och amatörradiosatellittjänsterna i tre huvudområden:

• Teknik

• Trafik

• Tävling

Teknik

Ursprungligen verkade amatörradioverksamheten inom området teknik. Många tidiga upptäckter och uppfinningar inom radioområdet gjordes av experimenterande radioamatörer, och tekniska kunskaper var nödvändiga för att överhuvudtaget kunna åstadkomma även den enklaste radiostationen.

Dagens situation är att de allra flesta apparater till en amatörradiostation kan köpas för ganska rimliga priser på marknaden. Många radioamatörer tilltalas trots detta av att själva utforma och bygga sina radiostationer med antenner m m. Särskilt gäller detta de radioamatörer som använder de relativt högre frekvensbanden i områdena VHF, UHF och SHF och de som genomför trafik via månreflektion (EME) eller amatörradiosatelliter.

Teknikintresserade radioamatörer använder även amatörradio som åskådningsmaterial i fysik och teknikundervisning på alla nivåer inom skola och universitet. Det förekommer även verksamhet av forskningsnatur i synnerhet på de högre frekvensbanden.

Av tradition har radioamatörer tillåtits att själva bygga och modifiera sin radioutrustning, även där typgodkänd materiel fordras för andra radiotjänster. Detta finns manifesterat i gällande undantag i R&TTE-direktivet vilket är unikt för en radiotjänst.

Många kvalificerade tekniker och ingenjörer är också utövande "teknikamatörer" med största intresse till experimentverksamhet och tekniska prov och försök på alla amatörradioband.

Trafik

Den sociala aspekten inom området berör främst "trafikamatörerna" som genom sina radioförbindelser skapat nätverk och vänskapsband över hela jorden. I olika omfattning förekommer organiserad trafikverksamhet där radioamatörer befordrar meddelande för tredje parts räkning t.ex. genom sambandsuppdrag vid evenemang eller särskilda händelser då samhällets resurser och infrastruktur skadats och är i behov av ideellt stöd.

Tävling

Redan tidigt förekom tävlingsmoment inom amatörradioområdet där "tävlingsamatören" ser aktiviteten som en radiosport. Under 1920-talet uppkom tävlingar för första gången där radioamatörer tävlade om att kunna kontakta flest motstationer under en given tidsperiod. Dessa s.k tester finns numera i ett otal varianter och lockar ett relativt stort antal medverkande.

En annan variant av tävling är att söka kontakt med ett så stort antal länder eller regioner som möjligt. Det finns idag cirka 350 separata områden, s.k. "DXCC-entities", vilka definierats utifrån geopolitiska och geografiska kriterier. Många "tävlingsamatörer" satsar stora materiella, ekonomiska och personliga resurser för att lyckas kontakta alla dessa olika områden och nå topplaceringar i olika tester.

Ett specialfall inom radiosporten är radiopejlorientering (RPO), även kallad "rävjakt". Genom radiopejling efter dolda radiosändare i terrängen kombineras orientering och radiotekniskt kunnande. Utövandet kommer ursprungligen från Danmark där den genomfördes på cykel. Den moderna formen har fått sin utveckling i Sverige och är mycket populär i de östeuropeiska länderna.