ESR:s mötesanteckningar förda av Leif Nilsson vid samverkansmöte hos PTS den 1 november 2012
Deltagare
Christer Jonson (PTS)
Lars Eklund, chef för tillsynsavdelningen (PTS)
Lars Nordgren (FRO)
Kent Ahlkvist, förbundsordförande (FRO)
Sture Löf, Skolinspektionen (SI)
Karl-Arne Markström (ESR)
Leif Nilsson (ESR)
(SSA ingen representation)
Christer inledde med att sammanfatta tidigare arbete och noterade att vi nu hållit på ett år. Christer förklarade tanken med de tidigare utskickade frågorna genom att tydligt visa önskvärda nivåer och hur skillnaden mellan ”typfrågor” och ”skarpa examinationsfrågor” bör vara utformade. Genom att arbeta på typfrågenivå kan allt arbetet ske öppet då inget blir "hemligt". Christer bad oss vidare att engagera föreningsmedlemmar m.fl. till att finna intresse att delta i framtagningen av provfrågor. Christer redovisade även en mall som vi var överens om att den skall användas vid framtagning av
frågorna. Christer önskade att den fortsatta processen kunde föras öppet för alla deltagare i gruppen och dess lokala föreningar eller grupper. Christer föreslog även ett dokumentcentrum på t.ex. Google Drive.
Jag redovisade de olika prov som jag gjort med Christers frågor på föreningsmedlemmar, grundskoleelever och gymnasieelever. Jag redovisade även att ESR anser att nivån på frågorna är "bra" och att vi tycker att urvalet av krets är relevant valt med tanke på hur dagens olika interface ofta är utformade. En stunds allmän diskussion kring dessa kretsar som PTS skickat fördes där olika argument hanterades. Både FRO (Lars Nordgren) och SI (Sture Löf) menade att ett viktigt
arbete blir hur dagens utbildningspaket ska kunna anpassas till den kommande provfrågebanken.
Alla var eniga om att man bör ägna en tanke åt hur ett kompletterande utbildningsmaterial kan se ut.
SI påpekade att den exempelmatris som ESR lämnat kan vara en bra väg för att hitta en lagom nivå på frågorna, speciellt när det gäller frågor där vi inte är fullt eniga om relevant svårighetsgrad.
Vi beslöt att använda en matris som redskap att gå vidare med om vi inte snabbt kan bli ense om relevant frågenivå. Efter fikapaus redovisade undertecknad de frågor som jag skissat på efter Christers exempel och hur jag tolkar nivån på frågorna. Exempelfrågorna är ganska skissartade och
blandade med både typfrågor och kompletta frågor, därför behöver frågorna omformuleras till typfrågor innan de görs allmänna. Christer avslutade med att önska att arbetet nu kan gå raskt framåt och som grund för arbetet ville Christer att vi använder ESR:s Excel-dokument (som –AIB upprättat) men kompletterat med kolumner där man kan notera vem eller vilka som arbetar med typfrågorna. Därmed hoppas vi slippa att vi dubbelarbetar inledningsvis. Varje fråga ska finnas på en egen dokumentsida så att det går lätt att notera avvikelser eller rättningar och justeringar, samt
den eventuellt framtagna matrisen som legat till grund för frågeställningen. Detta bör åstadkomma ett system där det finns en inledande kvalitetssäkring, som sedan kan tjäna till att spårbarhet i systemet upprätthålls även på längre sikt. Vidare såg Christer att den färdiga provfrågebanken bör
kunna hållas öppen när väl frågorna är så många att det inte känns rimligt att man kan lära sig alla frågorna utantill. (Min fundering är att vi i så fall kanske föreslår att frågorna ligger på en server-area hos PTS.
Vi var gemensamt tydliga med att nuvarande provfrågebank inte ska kastas, utan att den istället blir en delmängd av den totala provfrågebanken. Vidare var alla överens om att nuvarande del om reglementen och föreskrifter är "ganska bra" och bara behöver mindre justeringar och moderniseringar så att den motsvarar dagens föreskrifter. Christer var tydlig med att arbetet med provfrågebanken måste gå fortare och min tolkning är att Christer ser halvårsskiftet 2013 som
”deadline”.
Mötesanteckning förda av Leif Nilsson, ESR
Christer Jonson PTS har ombetts läsa igenom ESR:s mötesanteckningar ovan och har meddelat att han inte ser några avgörande skillnader i sakfrågorna gentemot PTS egna noteringar. Red.
Funderingar och reflektioner
Leif: -Kan det vara så att SSA har valt att ställa sig utanför samverkansgruppen för att inte behöva ta ansvar för en ny utökad provfrågebank som i sin förlängning innebär behov av en betydligt mer omfattande amatörradioutbildning samt att nya läromedel behöver tas fram. Att följa Christers exempel och engagera grupper även utanför den ursprungliga arbetsgruppen tror jag är en viktig del av den kommande förankringsprocessen om varför provfrågebanken ändras. Uppenbart är att någon eller några har tryckt på om tidsplanen för att ta fram provfrågor och att arbetet måste gå framåt, mellan raderna lät Christer oss förstå att om inte samarbetet fungerar får han börja ta fram frågor själv. Hur som helst så är det inte FRO eller ESR som sätter nivån, det är PTS som tydligt satt nivån, oavsett vad SSA kommer att säga.
Karl-Arne: -På detta enda möte kom vi ett år framåt på dryga två timmar helt enkelt genom att diskussionen hölls prestigelös. Jag ser det som att det arbete som ESR gjort kan återanvändas i en mycket stor omfattning, och att genom att ESR ser frågor som förankring bland användare samt "peer review" som viktiga har vi även där ett stort försprång.
Kompletterande information gällande mötet med PTS, från Sture Löf som deltog som representant för Skolinspektionen (SI).
1. Leif MCD skriver "-Kan det vara så att SSA har valt att ställa sig utanför samverkansgruppen för att inte behöva ta ansvar för en ny utökad provfrågebank som i sin förlängning innebär behov av en betydligt mer omfattande amatörradioutbildning samt att nya läromedel behöver tas fram."
Vid mötet informerade Christer Jonsson PTS om att SSAs ordförande och SA5BMJ meddelat förhinder. Vad jag förstår hade de goda skäl för detta och hade tvingats avstå från mötet pga förhållanden de inte rådde över. Jag kan inte tolka detta som att SSA valt att ställa sig utanför samverkansgruppen.
2. Jag lyfte också frågan om att man ev borde skilja på en beskrivning av vilka kunskaper man behöver ha som radioamatör och vilka kunskaper som är möjliga att testa i ett skriftligt prov. Det är känt att skriftliga prov tenderar att fokusera på sådant som är lättast att testa i skriftliga prov och att detta inte alltid stämmer överens med vad som anses vara de viktigaste kunskaperna. Ett exempel som någon annan lyfte i samband med detta var de etiska frågorna och hur man bör uppträda mot varandra på banden. Ytterligare en aspekt av att skilja på beskrivningen av kunskapskrav och provfrågor vore att provfrågebanken kan uppdateras och moderniseras eller utvidgas vid fler tillfällen utan att kunskapskraven behöver ändras. Samtidigt kan det vara så att göra uppdelningen på beskrvning av kunskapskrav och framtagning av provfrågebank krånglar till jobbet och gör att det tar längre tid (vilket givetvis inte är önskvärt).
3. Ytterligare en fråga som togs upp var problemet med rättning av proven i de fall man valt att göra en provfråga som har flera steg, där steg 2 osv bygger på de tidigare. En missuppfattning av steg 1 eller en felräkning i steg 1 kommer att slå igenom då följande beräkningar görs. Problemet kan minskas genom att ha rättningsanvisningar som klargör hur detta ska hanteras. Alternativt kan man avstå från att ha alltför många följdfrågor och istället dela upp i flera olika provfrågor.
4. En viktig fråga, som kort diskuterades i samband med "matrisen", var att fundera över vad man egentliga testar med en provfråga. Testar man matematikkunskaper eller förståelse? Jag tror alla var överens om att försåelse är viktigast och att man måste försöka undvika det rutiniserade räknandet då man lär sig sätta in ett värde i en formel och räkna ut ett svar, utan att begripa vad det handlar om.
SM5DXV Sture
