Antenner finns det ju numera i alla tänkbara former, priser och utföranden men trots allt kokar de flesta konstruktioner ner till en dipol i slutet även om man ibland behöver fundera en del för att se det. Vågutbredningen har däremot inte förändrats nämnvärt under åren utan det mesta som gällde 1953 gäller fortfarande.
Gamla militära manualer har ju sin speciella charm och man kan ju lära sig mycket genom att läsa dessa. De har ju också en speciell, fältmässig, vinkling som ofta är rätt närbesläktad den verksamhet som många amatörer håller på med.
Den handbok jag vill slå ett slag för den här gången är "Antennas and radio propagation TM 11-666", en manual utgiven av Department of The Army i februari 1953.
Det står i inledningen att "TM 11-666 is published for the information and guidance of all concerned" och det stämmer verkligen. Det är 230 sidor med mycket användbar information.
Kapitel 1 är en introduktion om elektromagnetiska vågor, vågutbredning etc.
Kapitel 2 behandlar olika vågutbredningsmodeller, jonosfären, rymdvåg och markvåg.
Kapitel 3 tar upp olika utföranden av halv- och kvartvågsantenner, hur dom fungerar och hur man kan mata dom med olika tekniker.
Kapitel 4 och 5 handlar om longwireantenner och olika sk. "Array"-antenner.
De sista kapitlet berör pejlantenner av olika slag.
Boken finns nu i scannat utförande som pdf och du hittar den här.